Kvinnor

iranska kvinnor - protestKvinnorna i Iran har varit de främsta offren för prästerskapets envälde under de senaste tre decennierna. De betraktas som en andra klassens medborgare i Irans nuvarande konstitution där lagarna bestäms utifrån prästerskapets medeltida ideologi.

De iranska kvinnorna har inte rätt att bestämma över sin egen kropp, har begränsad makt över sitt eget liv och får inte ens bestämma sin egen klädsel. Över 30 universitet i landet har förbjudit kvinnor från att studera inom 77 olika ämnesområden och flera planerar att följa efter trots att kvinnor står för nästan 60 procent av universitetsstuderande i landet. Nyligen antog prästerskapet ett nytt lagförslag som förbjuder myndigheterna att utfärda pass för ensamstående kvinnor utan samtycke från kvinnans förmyndare eller från ett dekret från en shariadomare.

Internationella människorättsorganisationer beskriver dagens Iran som en könsapartheid där kvinnor marginaliseras enbart på grund av sin kön.  Kvinnor i Iran spelar därför en viktig roll i den tre decennielånga kampen mot prästerskapets envälde och var således de första kvinnorna i ett muslimskt land att organisera sig för sina grundläggande fri- och rättigheter. Deras frihetskamp för jämställdhet är lika lång som kampen för demokrati och mänskliga rättigheter i Iran som har pågått i över ett sekel.

Kvinnorna gick i förgrunden under de landsomfattande protesterna i Iran i sommaren 2009 efter det falska presidentvalet. Neda Agha Soltan, en ung student, som sköts ihjäl på öppen gata i Teheran vid en fredlig demonstration sommaren 2009 visade kvinnornas stora engagemang i kampen för frihet, demokrati och jämställdhet i Iran för hela världen.

Prästerskapets ökade förtryck mot kvinnor bör ses som repressiva åtgärder ämnad att förebygga regimkritiska protester i en tid då prästerskapets envälde står och vacklar på grund av folkligt missnöje, internationell isolering samt en infekterad inhemsk maktstrid mellan olika fraktioner inom makteliten.