Iran: Civila fångade mellan krig, fördrivning och statligt förtryck

Rapporter om omfattande civila offer, massflyktingar och eskalerande säkerhetstryck tyder på att civila i Iran står inför en samtidig militär och människorättskris. I takt med att väpnade strider expanderar över olika regioner i landet har många familjer tvingats överge sina hem i jakt på säkerhet.

Internationella människorättsorgan har nyligen beskrivit den iranska befolkningens situation med en skarp varning. Civila i Iran är nu fångade "mellan bombardemang och statligt förtryck". Den oberoende internationella undersökningsgruppen för Iran har varnat för att befolkningen står inför de kombinerade konsekvenserna av en storskalig militär kampanj och en styrande struktur med en långvarig historia av allvarliga kränkningar av de mänskliga rättigheterna.

Vid sidan av konfliktens direkta konsekvenser tyder rapporter på en eskalering av det inre säkerhetstrycket. Utbredda internetnedstängningar, gripanden av medborgare för att delat bilder av attacker och rättsliga hot mot avvikande röster har väckt allvarliga farhågor gällande skyddet av grundläggande rättigheter. Som ett resultat står många iranska medborgare nu inför en situation där farorna med krig möter riskerna för inhemskt förtryck.

En av de mest omedelbara humanitära konsekvenserna av de pågående fientligheterna har varit den storskaliga fördrivningen av civila inom landet.

Eskalerande inhemskt förtryck under krigstid

Medan stora delar av befolkningen hanterar de direkta konsekvenserna av krig och osäkerhet har högt uppsatta rättsliga och säkerhetsansvariga utfärdat uttalanden som indikerar beredskap att reagera hårt på oliktänkande.

Asghar Jahangir, talesperson för rättsväsendet, förklarade under de pågående stridigheterna att alla handlingar som tolkas som "samarbete med fienden" kan leda till allvarliga straff. Han uppgav att straffen i sådana fall kan inkludera dödsstraff och tillade att konfiskering av egendom också kan tillämpas.

"Om individer vidtar praktiska åtgärder i samarbete med fienden kommer de nödvändiga rättsliga åtgärder och straff som föreskrivs i lag att tillämpas."

Han tillade att sådana straff kan inkludera avrättning och konfiskering av egendom.

Rättsväsendets talesperson varnade också flera inhemska medier för att publicering av bilder eller information relaterad till säkerhetskänsliga platser kan leda till rättsliga åtgärder.

Samtidigt har liknande uttalanden gjorts av brottsbekämpande myndigheter.

Ahmadreza Radan, överbefälhavare för den nationella polisen, meddelade den 10 mars 2026 att säkerhetsstyrkorna var beredda att konfrontera potentiella gatuprotester. I ett tv-sänt program förklarade han att polisstyrkorna skulle ha "fingret på avtryckaren" om demonstrationer skulle inträffa.

Radan uppgav vidare att individer som uppträder på gatorna under rådande omständigheter inte skulle behandlas som demonstranter utan som fiender.

Växande risker för fångar

Mitt i samband med fördrivningar, civila offer och eskalerande säkerhetsåtgärder har situationen för fångar och fångar framstått som en annan allvarlig oro.

Rapporter tyder på att tusentals fångar för närvarande hålls i anläggningar över hela landet, varav några ligger nära områden som drabbats av militära attacker.

FN:s oberoende internationella faktainsamling om Iran har uttryckt oro över fångarnas situation under konflikten. Enligt uppdraget har tiotusentals individer gripits i samband med landsomfattande protester som började i slutet av december 2025.

Många fångar, varnade uppdraget, kan riskera tortyr, misshandel eller påtvingade försvinnanden. Uppdraget har också uttryckt oro över påskyndade rättsliga förfaranden och eventuella tillämpningar av stränga straff, inklusive dödsstraff.

Denna utveckling väcker allvarliga frågor om efterlevnaden av internationella mänskliga rättigheter och humanitär rätt.

Rättsliga konsekvenser enligt internationell rätt

Den senaste utvecklingen i Iran väcker allvarliga farhågor om efterlevnaden av internationell mänsklig rätt och internationell humanitär rätt.

Pågående fientligheter, omfattande civila offer och internflyktingar sätter miljontals civilas liv och säkerhet i fara. Artikel 3 i den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna slår fast att varje individ har rätt till liv, frihet och personlig säkerhet. I krigstider måste skyddet av civila förbli en grundläggande skyldighet.

Brott mot rätten till frihet och personlig säkerhet

Artikel 9 i den internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter

Gripandet av medborgare för att de delar bilder eller rapporterar om attacker, tillsammans med officiella hot om avrättning eller konfiskering av egendom mot motståndare, kan äventyra rätten till personlig frihet och säkerhet. Artikel 9 i konventionen förbjuder godtyckliga gripanden eller kvarhållanden.

Brott mot yttrandefriheten och tillgången till information

Den utbredda begränsningen av internetåtkomst och varningar som utfärdats till medier angående publicering av information om militära attacker kan undergräva yttrandefriheten och tillgången till information, rättigheter som skyddas enligt artikel 19 i konventionen.

Brott mot principerna för civilt skydd

Internationell humanitär rätt

Enligt internationell humanitär rätt måste parter i väpnade konflikter skilja mellan militära och civila mål och undvika handlingar som kan orsaka oproportionerlig skada för civila. Att genomföra militära operationer i tätbefolkade områden ökar riskerna för civilbefolkningen avsevärt och kan bryta mot principen om civilt skydd.

Slutsats och brådskande uppmaning till internationella åtgärder

Den senaste utvecklingen i Iran visar att den nuvarande krisen inte bara är en militär konfrontation. Den har utvecklats till en bredare humanitär och mänsklig rättighetsmässig nödsituation.

Ökande civila offer, skador på vital infrastruktur, storskalig internflykt och allvarliga restriktioner för informationstillgång är bara en del av krigets inverkan på miljontals civila. Samtidigt tyder rapporter på en intensifiering av internt förtryck, inklusive gripanden, rättsliga hot och varningar riktade mot medborgare och mediebolag.

Under sådana omständigheter står iranska civila inför en situation där konsekvenserna av krig överlappar risken för statligt förtryck.

Tystnad eller försening från det internationella samfundet kan ytterligare förvärra de humanitära konsekvenserna av denna kris. FN:s råd för mänskliga rättigheter, den oberoende internationella undersökningsmissionen om Iran och relevanta FN-särskilda rapportörer måste prioritera situationen för civila, fångar och utsatta befolkningsgrupper i Iran bland sina omedelbara prioriteringar.

Internationella människorättsorganisationer bör intensifiera övervakningen och dokumentationen av kränkningar av mänskliga rättigheter under konflikten och rikta global uppmärksamhet mot de humanitära konsekvenserna av krig och inhemskt förtryck i Iran.

Situationen i Iran fungerar som en skarp påminnelse om en grundläggande princip i internationell rätt: civila som lever i skuggan av krig får inte samtidigt möta förtryck och förvägran av sina grundläggande rättigheter.