Idag, på den internationella dagen mot dödsstraff, uppmanas den svenska regeringen och EU att erkänna massakern 1988 som folkmord och brott mot mänskligheten. Ett avgörande steg för att bryta straffriheten och stoppa avrättningar i Iran.
Erkännandet ligger i linje med Sveriges åtaganden enligt Romstadgan och stödet för internationell rättvisa.
Tingsrättens dom mot Hamid Noury och rapporter från FN:s människorättsexperter ger en saklig grund och rättfärdigar ett sådant erkännande.
Den iranska regimen är ökänd som en av världens främsta bödlar. Men med 200 verkställda dödsstraff under september månad, det högsta antalet under de senaste 36 åren, slår regimen nya skamliga rekord. Dödsstraffet och rättsväsendet används som politiska verktyg för att kväsa det folkliga missnöjet och utrota organiserat motstånd och oberoende opposition. I juli trotsade regimen Europaparlamentets uppmaning avrättade två politiska fångar, Behrouz Ehsani, 70 år, och Mehdi Hassani, 48 år.
17 andra politiska fångar sitter idag fängslade i dödsceller i väntan på avrättning för samma anklagelser.
Revolution domstolar tilldelar dödsstraff ofta efter orättvisa och summariska rättegångar med erkännanden påtvingade under tortyr och för vaga och beredd definierade anklagelser som ”krigföring mot gud”, ”korruption på jorden” och ”väpnad kamp”, varnar Amnesty.
Myndigheterna utnyttjar dessutom konflikten med Israel som en möjlighet för att stärka sitt järngrepp om samhället. 21000 personer har blivit arresterade sedan konflikten den 13 juni, tillkännagav regimens egna polismyndighet. Samtidigt motsätter sig och motverkar Teheran alla fredsplaner.
Högt uppsatta regim tjänstemän och statliga medier förespråkar öppet idag en upprepning av massavrättningarna 1988.
FN:s människorättsråd förlängde och utvidgade mandatet för utredningsgruppen för Iran till följd av dagens rekordmånga avrättningar i landet.