Efter starka protester från omvärlden stoppade Iran steningen av Sakine Mohammadi Ashtiani som dömts till döden för äktenskapsbrott. Men dödsdomen står fast och svenska Amnesty International uppmanar regeringen till påtryckningar mot Iran.
2007 dömdes Sakine Mohammadi Ashtiani till döden genom stening för äktenskapsbrott, ett brott hon erkände efter att ha fått 99 piskrapp. Människo-rättsorganisationer och regeringar har i tre år fört en kampanj mot dödsdomen, och efter massiv kritik från bland annat EU:s utrikeschef Catherine Ashton meddelade Iran den 8 juli att Ashtiani inte kommer att stenas. Men det betyder inte att hennes liv är räddat, konstaterar Amnesty International.
– Dödsdomen gäller fortfarande och hon kan komma att hängas. Frågan är bara hur mycket de vågar gå emot världsopinonen, säger pressekreterare Elisabeth Löfgren.
I ett försök att stoppa spridningen av information till omvärlden har Iran försökt tysta kvinnans advokat, Mohammad Mostafaei. Han togs in till förhör den 24 juli och efter att han gjorde ett inlägg på Facebook samma dag vet ingen var han tagit vägen.
– Han är en nagel i ögat på regimen och den 26 juli greps hans hustru och hans svåger. Nu vet vi inte om han är kvar i Iran eller vad som hänt, säger Elisabeth Löfgren.
Brasiliens president Luiz Inacio ”Lula” da Silva, som är vänligt sinnad gentemot Irans president Mahmoud Ahmadinejad, föreslog i helgen att Iran ska låta Ashtiani komma till Brasilien, där hon erbjuds asyl. Någon reaktion på erbjudandet är inte känd.
– Vi tror inte att Iran kommer att släppa henne, men det är ändå positivt att utspelet kommer från Brasilien och inte från något av de länder som ses som ett fiendeland, säger Elisabet Löfgren.
Elisabeth Löfgren menar att internationella protester och påtryckningar måste fortsätta.
– Det är väldigt viktigt med så mycket protester som möjligt. Hade inte uppmärksamheten blivit så stor hade Ashtiani säkert varit död i dag, och om opinionen tystnar kan de komma att hänga henne. Tystnaden är farligast.
Amnesty International ser positivt på EU:s starka engagemang mot dödsstraffen i Iran, men tycker samtidigt att enskilda länder kan göra mer.
– Jag tror att även länderna var för sig måste agera. Sverige borde protestera till ambassaden och uppvakta Teheran, säger Elisabeth Löfgren.