GENEVE – FN-experter* uttryckte idag oro över en ökning av antalet avrättningar under augusti månad 2024 och uppmanade Islamiska republiken Iran att omedelbart stoppa avrättningen av människor som riskerar dödsstraff.
Minst 81 individer avrättades i augusti, dubbelt så många som de 45 avrättningarna som rapporterades i juli, baserat på information som experterna fått. Det rapporterade antalet avrättningar i år har stigit till över 400 personer, bland dem 15 kvinnor.
“Vi är djupt oroade över den här kraftiga ökningen av avrättningar. Enligt information som erhållits, av de 93 avrättningarna i augusti, är endast en bråkdel officiellt rapporterad av Islamiska republiken Iran, vilket visar på det akuta behovet av öppenhet”, sade de.
Nästan hälften (41) avrättningarna genomfördes för narkotikabrott. Den internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter (ICCPR), som Iran är en part i, begränsar tillämpningen av dödsstraffet till “de allvarligaste brotten”, uppfattade som avsiktligt dödande.
“Avrättningar för narkotikabrott bryter mot internationella standarder”, sa experterna.
Det har skett en markant ökning av antalet narkotikaavrättningar i Iran sedan 2021, med mer än 400 narkotikarelaterade avrättningar enbart under 2023. Denna ökning skedde trots ändringar av lagen för bekämpning av illegala droger, som syftade till att begränsa tillämpningen av dödsstraffet för narkotikabrott.
“Länder som behåller dödsstraffet måste se till att individer inte utsätts för tortyr eller grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning under hela den straffrättsliga processen”, sa experterna. “Deras rätt till rättvis rättegång och likhet inför lagen och domstolarna måste respekteras i alla straffrättsliga förfaranden.”
Baserat på inkomna rapporter anser experterna att rättegångar mot individer som har avrättats – inklusive för mord – inte hade iakttagit garantier för korrekt process.
Reza (Gholamreza) Rasaei, en kurdisk demonstrant av Yarsani-tron, avrättades den 6 augusti i Dizel Abad-fängelset. Baserat på erkännande som enligt uppgift erhållits genom tortyr, dömdes Rasaei till döden för att ha mördat en medlem av islamiska revolutionsgardet medan han vid en ceremoni för en Yarsani-ledare och musiker höll i skyltarna “Kvinna, liv, frihet”. Högsta domstolen bekräftade hans dödsdom trots att medåtalade drog tillbaka sina vittnesmål om Rasaeis inblandning i mordet, och trots att en rättsmedicinare gav vittnesmål som ifrågasatte Rasaeis inblandning i mordet.
“Rapporter om allvarliga kränkningar av rättvis rättegång och rätt till rättegång betyder att dödsstraffet som det för närvarande tillämpas i den islamiska republiken Iran motsvarar olaglig avrättning”, sade de.
Idag står många individer inför dödsstraff för en rad brott, bland vilka är brett definierade säkerhetsbrott som väpnat uppror, spridning av korruption på jorden och krig mot Gud och avfall. Dessa kan inte och kan inte kvalificeras som “de allvarligaste brotten” enligt ICCPR. Dessa vaga anklagelser har vid flera tillfällen använts mot oliktänkande i regeringen, i uppenbart brott mot internationella standarder.
Experterna sa att de kände till följande personer, bland förmodligen ett antal andra, grundlöst dömda till döden för säkerhetsbrott, om vilka kommunikation har skickats till Islamiska republiken Iran under 2023-2024, inklusive två kvinnor – Sharifeh Mohammadi och Pakhshan Azizi och fyra män – Mahmoud Mehrabi, Abbas Deris, Ahmadreza Jalali och Jamshid Sharmahd.
“Wrongful executions are irreversible. The current implementation of the death penalty in the Islamic Republic of Iran leaves us extremely concerned that innocent individuals may have been executed,” the experts said.
“We renew our appeal to Iranian authorities to halt executions of all individuals sentenced to death,” they said.
*The experts: Mai Sato, Special